Nu är jag hemma i Dalarna igen efter att ha kommit till Borlänge kvart i tio igår kväll. Vi var i god tid och jag fick vänta några minuter på stationen innn Lena kom och hämtade mig men det gjorde inte så väldigt mycket.
Vi åkte hem till henne och åt lite innan vi gick och la oss men klockan hann bli ganska mycket innan det så det var inte helt lätt att kliva upp när klockan ringde sju imorse.
Vi tills slut upp och iväg men då jag inte kom ihåg om musikerna skulle vara på plats halv tio, då repetitionen började, eller komma in lite senare och satsade på att det var som vanligt kom jag lite sent. Någon minut över tio när jag var hundra meter från teatern ringde Dan och undrade var jag var någonstans.
När jag kom dit någon minut senare satt musikerna på plats men det var få aktörer inom synhåll men jag packade upp lite kvickt och satte mig på min plats i tron om att vi skulle öra igång när som helst. Detta skulle dock visa sig helt fel och jag blev sittande på min plats i nästan en timme till innan vi kom igång då det visade sig att aktörerna varken sjungit upp eller soundcheckat.
Lena följde som sagt med ner till stan idag för att prata lite med Dan då han frågat om hon möjligen kunde hoppa in några föreställningar när den ordinarie klarinettisten inte har möjlighet att vara med. Dock blev hon indragen i repeterandet på en gång då klarinettisten inte skulle dyka upp förrän in på eftermiddagen så hon fick låna en bil och hämta klarinett och noter för att sen slå sig ner i kulisserna med oss andra som då knappt kommit igång trots att hon var borta en bra stund..
Sen innehöll schemat pass om tjugo minuter per stycke fram till lunch vartefter Lena bara kunde konstatera att det var “otacksamt”. En otacksam uppgift att vara blåsare och bara sitta längst bak i kulisserna och likt en bandspelare spela upp samma slinga, precis likadant, om och om igen på kommandot “ja, tack”. Framförallt när blåsarnas stämmor är väldigt simpla och inte ställer särskilt höga krav på någon av musikerna. Dagen till ära var även aktörerna uppmickade för första gången precis som kompinstrumenten vilket gjorde det mycket svårt för övriga instrumentalister att göra sig hörda.
Efter en lunch som lättade upp dagen betydligt där jag fick chans att spela upp de senaste dagarnas arbete med clicktracks och truminspelning för Anders så var det dags att återuppta repeterandet som fortsatte fram till strax efter fem-tiden. Vid det laget hade aktörerna en efter en droppat av allteftersom de blev klara och kvar var till slut bara de som suttit på plats först - orkestern.
Till det positiva får man väl säga att det variten någorlunda effektiv dag även om orkestern långa stunder fått suttit och lyssna på när man pratat igenom koreografin, provat olika varianter och övat steg. Blåset spelar ju dessutom bara stundtals så det ändå ganska mycket dötid. Tråkigt när man avsätter en hel dag och sen bara får sitta rakt upp och ner och inte göra någonting, framförallt när man ställer upp helt utan betalning..
Man skulle kunna hinna göra så mycket annat roligt med den tiden som man bara sitter och väntar. Det är ju inte heller roligt att åka dit bara för att sitta och vara rastlös och irriterad hela dagen.
Jaja, nu väntar iallafall ett inspelat avsnitt av Poirot tillsammans med Lena och hennes familj och andra trevligheter så det blir ju bra.